Lymfödem
Vad är lymfödem?
Lymfödem är ett kroniskt tillstånd och beror på en ökad mängd lymfvätska i vävnaden eller på transportproblem i lymfsystemet på grund av skadade eller bortopererade lymfknutor.
De första tecknen på lymfödem i ben eller arm kan vara:
- Du kan göra en grop som kvarstår en lång stund genom att trycka med tummen i det svullna området s.k. pitting.
- Känsla av tyngd, spänning eller svullnad.
Det finns olika orsaker till lymfödem
Primära lymfödem innebär medfödda försvagningar i lymfsystemet. Lymfödemet kan visa sig vid födseln, under puberteten eller senare i livet. Kan förekomma i alla delar av kroppen men ses oftast i ben/benen och arm/armar.
Sekundära lymfödem uppkommer genom att lymfsystemet skadas av t.ex. operationer eller infektioner. Cancerbehandling kan ge upphov till lymfödem, särskilt om patienten fått både kirurgi och strålbehandling. Kraftig övervikt har även visat sig ge ökad risk för lymfödem i arm efter bröstcancerbehandling.
Vad händer i kroppen vid ett lymfödem?
När vävnaden inte dräneras som den ska samlas slaggprodukter i vävnaden, syresättningen försämras och inflammationer kan uppstå. Kvarstår svullnaden obehandlad kan den omvandlas till fett och bindväv och huden förtätas.
Kan man bota lymfödem?
De kan inte botas, men de kan behandlas och forskning pågår. Se under Forskning.
Det finns mycket att göra för att sätta fart på lymfsystemet.
Det är bra om lymfödem behandlas tidigt för att minska uppkomsten av fibros och fettbildning i vävnaden samt minska risken för infektioner och sår. Behandlingen består ofta av en kombination av olika behandlingsmetoder beroende på lymfödemets grad och stadium. Det finns mycket att göra för att förbättra situationen för dig som har lymfödem. Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi (KFÖ) innebär olika metoder att minska och bibehålla volym:
- Råd och information om egenvård.
- Hudvård för att förebygga infektioner t.ex. rosfeber och bibehålla en smidig hud.
- Manuellt lymfdränage för att stimulera lymfcirkulation.
- Kompressionsbehandling i form av bandagering och kompressionsstrumpa.
- Rörelseträning och andningsövningar (bassängträning, qi gong, medicinsk yoga, lymfgympa, styrketräning, stavgång). All träning som är bra för just dig som person är bra.
Fysikaliska behandlingsmetoder:
- Lymfapress/pulsator som ger kompression med lufttryck enligt ett program som kan justera tryck och tidsintervall. Ska provas ut av kunnig personal och är inte lämpligt vid högt blodtryck.
- LPG mekanisk massage som ökar blod och lymfcirkulation.
- Infraröd bastu med infraröda vågor som värmer upp kroppen intill 4-5 cm:s djup så att svettkörtlarna aktiveras och utsöndringen av gifter kommer igång.
- Laserbehandlingar, olika behandlingsindikationer som sätter fart på lymfsystemet.
- Deep oscillation, pulserande elektrostatiska fält som ger upphov till vibrationer djupt i vävnaden och ökar blod och lymfcirkulation.
- Kinesiotejp, elastisk tejp som bl.a. förstärker aktiviteten i lymfsystemet.
Under Hjälpmedel kan du läsa om dessa maskiner och om kompressionsfirmornas nyheter m.m.
Under Vård i Stockholm hittar du information om var dessa maskiner finns.
Kirurgisk behandling
- Supramikrokirurgi, man förbinder ett ytligt lymfkärl med en ytlig ven eller transplanterar en lymfkörtel från nedre delen av magen till armhålan. Utförs på Karolinska Sjukhuset i Stockholm, se våra artiklar under Forskning!
- Fettsugning av lymfödemet, följs upp med kompressionsstrumpa dygnet runt.
Vem sätter diagnos? Var kan man få hjälp?
- Du ska vända dig till din husläkare som gör en utredning.
- Kontakta en lymfterapeut för stöd om du inte får hjälp. Lymfterapeuter finns anslutna till Region Stockholm och de kan behandla lymfödem och prova ut kompressionsstrumpor samt ge råd om träning. Lymfterapeutlista finns under Vård i Stockholm
Behöver du mer intensiv rehabilitering så har du möjlighet till dagvård eller inneliggande vård i två till tre veckor. En läkare behöver då skriva en särskild remiss till dig, se mer information under Vård i Stockholm. Du kan även få förebyggande sjukskrivning där Försäkringskassan betalar sjukersättning, inte arbetsgivaren.